..och jag är så besviken på just min släkt som bara bråkar,fast bakom ryggen på varandra,jag får höra det ena och det andra från alla så det blir jag som hamnar i kläm hela tiden..jag är inte på någons sida eftersom jag inte vet vem som talar sanning och inte..!
Det är så tråkigt att vi inte allihopa kan umgås med varandra längre,vill man umgås med någon så får man se till att inte någon annan från släkten ringer eller kommer just då,för skulle det bli så att någon ringer under tiden man umgås så frågas det om vem det var som ringde och talar jag om att det var ......(vem det nu var)så ska det direkt börja pratas strunt prat..vilket jag tycker är fruktansvärt jobbigt,att hela tiden tänka på vilka jag kan prata om/med om vissa saker!
Jag känner mig också väldigt åtsidosatt på sista tiden,jag ringer,sms,ar,hälsar på med mera men inte en enda gång så får jag detsamma tillbaka och det börjar bli väldigt tröttsamt..
Alltid är det jag som får anstränga mig och styra ihop en träff och så ska det väl ändå inte vara,vill att vi alla ska kunna och VILJA umgås med varandra men så är inte fallet mellan oss,då de flesta tydligen är så envisa..ta och svälj stoltheten..jag ger upp,nu får ni tamef...an ta och visa vad vi betyder för er!
Är så obeskrivligt besviken över att vissa inte ens kom när Svea fyllde 1 år,utan valde att stanna hemma istället,det glömmer jag aldrig,likaså i jul,stannar hemma med folk ni aldrig annars umgås med istället för att komma hit till oss och fira med de flesta ur släkten som faktiskt ville ha er här,det glömmer jag aldrig!!!!
Mina vänner däremot är jag såååå otroligt tacksamma över,vissa mer än andra men är så glad att ni finns där när jag behöver någon som lyssnar!
3 kommentarer:
är med om en liknande sak själv, otroligt frustrerande faktiskt. det är som du skriver, svälj stoltheten för fan och säg förlåt!
Finns ju faktiskt en massa andra personer som mår dåligt av en sån här sak, folk som faktiskt vill umgås.
du gör helt rätt i att inte lägga energi på det mer, det är andras tur att visa att dom vill och kan träffas och umgås...
Stor kram från oss!!
Vad tråkigt, för er allihopa!? För det blir ju faktiskt så, indirekt.. Önskar verkligen många gånger om att vi bodde närmre, så vi kunde umgås, skratta, shoppa (;) och ha mysiga lekträffar med våra små underbaringar...
Fasen att det ska vara så långt emellan :(
Många många kramar till er, från oss!
Tack,det värmer att höra från er båda två:) ..ja,inte bara släkten jag irriterar mig på,alla "vänner" som så stort sa att vi skulle bli saknade när vi flyttade från Gnarp,undrar vart dom tagit vägen,är bara du och Hans som varit hit och hälsat på än så länge..men det bevisar bara vad de egentligen tycker,bara massa tomt prat är det!..vi får klagomål att vi aldrig hälsar på den ena och den andra medans det faktsikt är vi som engagerar oss och åker iväg men ja,deras förlust!
Skicka en kommentar