Nu var det någon vecka sen sist igen så här kommer några rader..
Paniken inför flytten har börjat komma smygandes,allt som ska göras här innan vi flyttar och allt som ska hinnas klart på nya stället innan Juli månad,det ska ju tapetseras först och främst i barnrummet och i vårat sovrum,så fort dom är klar så går vi vidare till hallen och köket..det går ju snabbt när man väl börjat men det känns ändå lite jobbigt men jobbigast av allt är att jag inte kommer kunna hjälpa till så mycket som jag vill så jag har måsta bett om hjälp av mina systrar,Carina kommer hit och hjälper till att packa lite och bära ner allt i lastbilen medans Birgitta står redo i Hudiksvall och hjälper till att packa upp,underbara ni!!
..blir nog bra när det blir klart ska ni se..
Idag bär det av till Hudik på ännu en föräldragruppsträff,idag ska vi på förlossningen och titta,prata sugklockor och kejsarsnitt bland annat..I åker från Stockholm för att närvara och då det var hans idé att överhuvudtaget gå på dessa träffar så tycker jag inte ett dugg synd om honom heller,haha..
Det var väl vad jag hade att säga denna gång..kanske skriver mer när jag kommer hem igen..
Ha´d Underbart Alla Där Ute!
måndag 26 april 2010
onsdag 21 april 2010
Föräldragrupp
..var vi på nu i Tisdags och I som så länge velat gått blev super nervös och tyckte vi skulle vända på parkeringen men väl inne så vände det och han tyckte vi skulle fortsätta medans jag mer än gärna stannar hemma nästa gång men I vill inte gå ensam så det är bara att snällt följa med,är ju bara 2 gånger kvar nu,tack och lov..
Jag förstår liksom inte riktigt varför jag ska sitta i en grupp med massa andra första gångs föräldrar och lära mig andas inför förlossningen,de andra paren satt och garvade vilket inte gjorde det hela så lätt att andas som hon visade,eftersom det resulterade i att alla i rummet skrattade och allt blev flams..därför det är bättre att gå själv till någon som kan..
Alla jag känner har då struntat i den här kursen och klarat alla sina förlossningar galant så nog tror jag det skulle funka ändå..men men,två gånger kvar sen är det över!!
..dagarna går fort fram,snart är det flyttdags 28,e Maj smäller det,härligt!!
Jag förstår liksom inte riktigt varför jag ska sitta i en grupp med massa andra första gångs föräldrar och lära mig andas inför förlossningen,de andra paren satt och garvade vilket inte gjorde det hela så lätt att andas som hon visade,eftersom det resulterade i att alla i rummet skrattade och allt blev flams..därför det är bättre att gå själv till någon som kan..
Alla jag känner har då struntat i den här kursen och klarat alla sina förlossningar galant så nog tror jag det skulle funka ändå..men men,två gånger kvar sen är det över!!
..dagarna går fort fram,snart är det flyttdags 28,e Maj smäller det,härligt!!
lördag 10 april 2010
Några rader..
Längesen sist nu igen men ja,det får ni fasiken stå ut med..bättre det än inga inlägg alls känns det som..
Har just som inte hänt så mycket sen sist heller mer än att det är dags för flytt igen,denna gång till Hudik..jag kommer ju därifrån så det är väl inte så konstigt med flytt dit,dock var det inte min idé utan sambons men ja,testar väl Hudik ett tag och ser hur vi trivs,kanske går bättre denna gång men det återstår att se,tycker ju liksom inte att den staden har så mycket att erbjuda..
Har ialf.fått tag på en stor 3,a där,i Åvik,ska upp med lite nya tapeter i lillens blivande rum,vårat sovrum,hallen och köket,sen är den tipp topp!!
Graviditeten går framåt,magen växer och ändrar form varje dag,ser aldrig ut som den gjorde dagen innan men det är ju bra det,den växer ju vilket betyder att lillen också växer..vilket känns i min kropp,har fått nå fruktansvärt ont i ryggen redan och jag antar att det nu bara kommer att gå utför fram tills den lille tittat ut men det är det ju faktiskt värt!!
..känner sparkar och buffar dagarna i ända,är en riktig vilde där inne,ligger eller sitter jag still för länge i soffan på kvällarna så ser man på magen att den lille buffar och har sig,till och med Älskling som sitter brevid ser hur magen skumpar till riktigt rejält,mys pys..lill hjärtat vårat!!
Lyssnade på hjärtljuden häromdagen hos barnmorskan 160 slag i minuten vilket var bara bra så vi är nöjda,hörde allt jätte väl,hon sa att h*n låg i alldeles rätt position för att höra det så bra man bara kunde!!
Har ju också anmält oss till en föräldrakurs/utbildning som vi ska gå i Hudik då det är där vi kommer bo framöver..jag personligen tycker det är en onödig kurs att gå men det tycker inte sambon så jag följer med som hans sällskap,haha..
Neh,nu ska jag slänga i lite mer ved i kaminen så stugan blir varm,är ju fortfarande kvar nere i Norrfjär´n,åker hem imorgon för att vara hemma i 3 dagar för att sedan dra vidare till Björnrike med syster Birgitta,hennes karl Larsa och så min Älskling såklart,har hyrt stuga där,så det blir skidåkning,bastumys och fiske,lovely..komma bort från allt vardagsbestyr och ladda batterierna inför flytten!!
Ha´d underbart allihopa där ute i vimlet..
Puss & Kram på er Gott Folk!
Har just som inte hänt så mycket sen sist heller mer än att det är dags för flytt igen,denna gång till Hudik..jag kommer ju därifrån så det är väl inte så konstigt med flytt dit,dock var det inte min idé utan sambons men ja,testar väl Hudik ett tag och ser hur vi trivs,kanske går bättre denna gång men det återstår att se,tycker ju liksom inte att den staden har så mycket att erbjuda..
Har ialf.fått tag på en stor 3,a där,i Åvik,ska upp med lite nya tapeter i lillens blivande rum,vårat sovrum,hallen och köket,sen är den tipp topp!!
Graviditeten går framåt,magen växer och ändrar form varje dag,ser aldrig ut som den gjorde dagen innan men det är ju bra det,den växer ju vilket betyder att lillen också växer..vilket känns i min kropp,har fått nå fruktansvärt ont i ryggen redan och jag antar att det nu bara kommer att gå utför fram tills den lille tittat ut men det är det ju faktiskt värt!!
..känner sparkar och buffar dagarna i ända,är en riktig vilde där inne,ligger eller sitter jag still för länge i soffan på kvällarna så ser man på magen att den lille buffar och har sig,till och med Älskling som sitter brevid ser hur magen skumpar till riktigt rejält,mys pys..lill hjärtat vårat!!
Lyssnade på hjärtljuden häromdagen hos barnmorskan 160 slag i minuten vilket var bara bra så vi är nöjda,hörde allt jätte väl,hon sa att h*n låg i alldeles rätt position för att höra det så bra man bara kunde!!
Har ju också anmält oss till en föräldrakurs/utbildning som vi ska gå i Hudik då det är där vi kommer bo framöver..jag personligen tycker det är en onödig kurs att gå men det tycker inte sambon så jag följer med som hans sällskap,haha..
Neh,nu ska jag slänga i lite mer ved i kaminen så stugan blir varm,är ju fortfarande kvar nere i Norrfjär´n,åker hem imorgon för att vara hemma i 3 dagar för att sedan dra vidare till Björnrike med syster Birgitta,hennes karl Larsa och så min Älskling såklart,har hyrt stuga där,så det blir skidåkning,bastumys och fiske,lovely..komma bort från allt vardagsbestyr och ladda batterierna inför flytten!!
Ha´d underbart allihopa där ute i vimlet..
Puss & Kram på er Gott Folk!
lördag 13 mars 2010
..nostalgi!
Var hem till Birgitta(Ingo´s mamma)idag och hon hade letat efter kläder sen Ingo och Marcus var liten och fastnade direkt för denna gulliga lilla sparkdräkt,så underbar..den fick också följa med hem..
måndag 8 mars 2010
Här kommer dom..
Efter mycket tjat från alla håll och kanter så ger jag nu efter och visar några av alla bilder vi fick på pyret när vi var på RUL,et(26/2)
Det var en riktigt liten linslus där inne,precis som pappa som poserade och flyttade runt hela tiden så vi fick bilder från alla håll..
..en baklänges kullerbytta,sötis..somnade dock mitt i allt så h*n hann inte runt..
Min graviditet startade Tisdag 20 Oktober 2009
..jag blev gravid ungefär Tisdag 3 November 2009(ägglossning)
..jag är i vecka 21 jag har gått 20 fulla veckor och 1 full dag
..jag är i 5,e kalendermånaden
..jag är i trimester 2
Har ett beräknat förlossningsdatum 26 Juli
Jag har 138 dagar kvar till beräknad förlossning
Ska dra upp en sak som många tycks störa sig på..att jag varken skriver eller pratar speciellt mycket om graviditeten,andledningen till det är att jag tycker att det är en sak mellan mig och sambon och mina närmsta vänner och familj,inte ett samtalsämne på FB som alla kan prata om sen för det tycks pratas en del,det har jag märkt sen jag blev gravid,alla vet om det men ändå har ingen sagt något till någon,haha..stå för det ni sagt för tusan!!
..nog pratat om det,jag har mina vänner och vet vilka jag kan lita på..
Sen en sak till..någon som kan ge mig tips om läsbara bloggar?!
Det var en riktigt liten linslus där inne,precis som pappa som poserade och flyttade runt hela tiden så vi fick bilder från alla håll..
Min graviditet startade Tisdag 20 Oktober 2009
..jag blev gravid ungefär Tisdag 3 November 2009(ägglossning)
..jag är i vecka 21 jag har gått 20 fulla veckor och 1 full dag
..jag är i 5,e kalendermånaden
..jag är i trimester 2
Har ett beräknat förlossningsdatum 26 Juli
Jag har 138 dagar kvar till beräknad förlossning
Ska dra upp en sak som många tycks störa sig på..att jag varken skriver eller pratar speciellt mycket om graviditeten,andledningen till det är att jag tycker att det är en sak mellan mig och sambon och mina närmsta vänner och familj,inte ett samtalsämne på FB som alla kan prata om sen för det tycks pratas en del,det har jag märkt sen jag blev gravid,alla vet om det men ändå har ingen sagt något till någon,haha..stå för det ni sagt för tusan!!
..nog pratat om det,jag har mina vänner och vet vilka jag kan lita på..
Sen en sak till..någon som kan ge mig tips om läsbara bloggar?!
fredag 12 februari 2010
onsdag 27 januari 2010
1 år sedan du lämnade oss..
..hur har du det?!..jag skulle så gärna vilja få ett svar från dig,jag vill veta att du finns där någonstans,även om jag inte kan nå dig så hoppas jag verkligen att du ser mig och att du känner med mig i det som är svårt och i det som är roligt..
Jag orkar inte lika mycket som förut,det är irriterande..
Jag önskar verkligen att jag var likadan som förut,att jag kunde ha många bollar i luften och klara av det men det gör jag inte,luften går liksom ur mig på nåt sätt..
Ända sedan du försvann kan jag inte vara riktigt glad,inte glad ända in i själen,inte sådär jublande glad för jag har ju alltid den där saknaden i mig,jag önskar att jag kunde säga att det inte var så men så är det..
Inte en dag och inte en natt går utan att jag tänker på hur annorlunda allting hade varit om du bara fanns kvar här,ibland är det nästan som att du inte har funnits,för att den tanken "att du skulle kunna varit med oss" gör så ont att det inte riktigt går att föreställa sig att det är så som livet ska vara..
Ibland har jag bara en obehaglig känsla i kroppen av att allting inte står rätt till..för det mesta kommer jag på att det är saknaden efter dig som tynger mig och när jag kan fokusera på att det är den brukar jag kunna ta tag i den och gå vidare men ibland är den där känslan så vansinnigt närvarande hela tiden..
Jag längtar så mycket efter dig pappa..jag vill krama om dig,få höra din röst och ditt skratt,du är ju en del av mig,vem är jag när du inte finns..
Jag vill ju inte ha det såhär,utan dig är jag halv,jag kan inte känna mig hel när en så viktig del av min dåtid och nutid bara är minnen..
Du skulle finnas med mig hela mitt liv,du skulle vara en del av mitt liv och jag en av ditt..
Jag saknar den där känslan av att bara ha dig nära tätt intill,att inte behöva säga någonting,att veta att du vet allting om hur jag har det och att jag inte behöver förklara det för någon..
Det känns som om jag har dubbelt så mycket att bära när du inte längre finns vid min sida,jag känner mig dubbelt ansvarig för att det ska gå bra för mig och vet inte vart jag ska ta vägen om det inte gör det..
Jag vet att du inte vill höra sånt här,du vill att jag ska vara glad och tro på mig själv,jag är glad men jag måste få vara ledsen ibland också..jag hoppas att man inte kan sakna där du är för i sådana fall skulle du ju vara tvungen att sakna så många..
Ingenting blir någonsin detsamma igen,hur skulle det kunna bli det..jag försöker verkligen känna att det är värt att existera men det är så så svårt när man liksom vet att döden aldrig är långt borta..det borde kankse innebära att man inte alls var rädd för att dö eftersom man vet vilket naturligt inslag det är i livet men jag är rädd pappa,jag är så rädd för att det bara ska bli svart och att jag aldrig mer ska få träffa dig..det är tanken att jag ska få se dig igen som för mig vidare,om jag inte tror på att jag kommer att få träffa dig igen vet jag inte vad jag ska ta mig till..
Kunde jag inte få ha haft dig här, jag saknar ju dig så att det gör ont och jag älskar dig och det är därför det är så svårt att stå ut här utan dig men jag försöker..varje dag tar jag ett nytt steg,öppnar ögonen och går upp fast det hela tiden är något som trycker mig neråt..det gör jag givetvis för min egen skull för att fylla mitt liv med glädje men du ska veta att jag tänker mycket på dig när jag gör det,jag orkar för din skull också..om du bara visste hur mycket jag önskade att saker och ting var annorlunda men jag tar en dag i taget och försöker leva med det faktum att det inte är så..
Jag försöker leva med att du är för långt borta för en kram,det gör ont men det går,en liten bit i taget,en liten tung bit i taget..
Älskar Dig!
Jag orkar inte lika mycket som förut,det är irriterande..
Jag önskar verkligen att jag var likadan som förut,att jag kunde ha många bollar i luften och klara av det men det gör jag inte,luften går liksom ur mig på nåt sätt..
Ända sedan du försvann kan jag inte vara riktigt glad,inte glad ända in i själen,inte sådär jublande glad för jag har ju alltid den där saknaden i mig,jag önskar att jag kunde säga att det inte var så men så är det..
Inte en dag och inte en natt går utan att jag tänker på hur annorlunda allting hade varit om du bara fanns kvar här,ibland är det nästan som att du inte har funnits,för att den tanken "att du skulle kunna varit med oss" gör så ont att det inte riktigt går att föreställa sig att det är så som livet ska vara..
Ibland har jag bara en obehaglig känsla i kroppen av att allting inte står rätt till..för det mesta kommer jag på att det är saknaden efter dig som tynger mig och när jag kan fokusera på att det är den brukar jag kunna ta tag i den och gå vidare men ibland är den där känslan så vansinnigt närvarande hela tiden..
Jag längtar så mycket efter dig pappa..jag vill krama om dig,få höra din röst och ditt skratt,du är ju en del av mig,vem är jag när du inte finns..
Jag vill ju inte ha det såhär,utan dig är jag halv,jag kan inte känna mig hel när en så viktig del av min dåtid och nutid bara är minnen..
Du skulle finnas med mig hela mitt liv,du skulle vara en del av mitt liv och jag en av ditt..
Jag saknar den där känslan av att bara ha dig nära tätt intill,att inte behöva säga någonting,att veta att du vet allting om hur jag har det och att jag inte behöver förklara det för någon..
Det känns som om jag har dubbelt så mycket att bära när du inte längre finns vid min sida,jag känner mig dubbelt ansvarig för att det ska gå bra för mig och vet inte vart jag ska ta vägen om det inte gör det..
Jag vet att du inte vill höra sånt här,du vill att jag ska vara glad och tro på mig själv,jag är glad men jag måste få vara ledsen ibland också..jag hoppas att man inte kan sakna där du är för i sådana fall skulle du ju vara tvungen att sakna så många..
Ingenting blir någonsin detsamma igen,hur skulle det kunna bli det..jag försöker verkligen känna att det är värt att existera men det är så så svårt när man liksom vet att döden aldrig är långt borta..det borde kankse innebära att man inte alls var rädd för att dö eftersom man vet vilket naturligt inslag det är i livet men jag är rädd pappa,jag är så rädd för att det bara ska bli svart och att jag aldrig mer ska få träffa dig..det är tanken att jag ska få se dig igen som för mig vidare,om jag inte tror på att jag kommer att få träffa dig igen vet jag inte vad jag ska ta mig till..
Kunde jag inte få ha haft dig här, jag saknar ju dig så att det gör ont och jag älskar dig och det är därför det är så svårt att stå ut här utan dig men jag försöker..varje dag tar jag ett nytt steg,öppnar ögonen och går upp fast det hela tiden är något som trycker mig neråt..det gör jag givetvis för min egen skull för att fylla mitt liv med glädje men du ska veta att jag tänker mycket på dig när jag gör det,jag orkar för din skull också..om du bara visste hur mycket jag önskade att saker och ting var annorlunda men jag tar en dag i taget och försöker leva med det faktum att det inte är så..
Jag försöker leva med att du är för långt borta för en kram,det gör ont men det går,en liten bit i taget,en liten tung bit i taget..
Älskar Dig!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
